http://liiastrand.blogg.se/Li Åstrand

Har börjat fylla resväskan med lite kläder och skor nu. Neccesären står fortfarande stabilt på sängen och skriker högt om att den vill bli färdigpackad. Men tji fick den! Kännde att jag behövde ta en liten paus mitt upp i allt. Och hamnade som vanligt vid datorn, får passa på att nörda medans man har möjligheten.
Var på kalas hos Farmor idag, mycket trevligt med massor av god mat och fika. Inte helt fel. Hundarna har kunnat ligga ute större delen av dagen, även om vinden legat på har det endast varit varma vindar. Så dom har bättrat på brännan. Precis som jag också borde göra, men det finns tyvärr andra saker som är viktigare ibland.

Imorgon är det packning av ALLT som ska med och trimma hundarna så att dom är fina innan jag åker bort... Och senast klockan 13.00 styr vi bilen mot Oskarshamn och magnetröntgen. Hoppas att det går bra nu. Vet inte när jag kommer hem. Men det lär nog bli rätt sent skulle jag tro. 15.00 har jag tiden på sjukhuset, och jag vet inte hur lång tid det kommer att ta, så jag räknar med att enbart hoppa i säng när jag kommer hem imorgon kväll.

Resen av kvällen ska ägnas åt packning och sedan slappa lite framför tv'n
Pling Plong, Hej då!

Andra blogginlägget för idag. Och kort blir detta också. Har ett dilemma inför min resa!
Jag känner mig nervös inför flyget! Har ALDRIG varit det innan, trots att jag flög ensam till och från Paris med hund, som jag visserligen inte ska ha nu. Men endå, flygkrashen i Atlanten tror jag är en stor bidgarande faktor, men även alla mardrömmar som vart det senaste om insällda flyg, att vi störtar i havet, kör in i Turning Tourso i Malmö, jag står på Arlanda och har glömt passet och alla mina pengar m.m. Det känns lagom roligt när man ska vara borta så länge...

Ikväll blir det fest i Färjestaden med Elin! Vi gilla'rt!

Nu är det inte lång tid kvar tills jag åker. Och samtliga dagar fram tills dess är fullbokade upp över skyarna!

- Ikväll: Färjestaden/Kalmar med Elin, fest blir det iaf!
- Imorgon: TVÄTTA TVÄTTA TVÄTTA ,Fixa bildspel, Fira kusin som fyller 20!
- Söndag: PACKA PACKA PACKA, Fira farmor som fyller 78!
- Måndag: Packa ännu mera, trimma hund och MAGNETRÖNTGEN i Oskarshamn!
- Tisdag: Säga hejdå till familjen och hundarna, Tar bussen upp till Stockholm!
- Onsdag: Sitter på flyget tidigt på morgonen och är i Düsseldorf runt 10.30 har jag för mig! Sedan bli jag hämtad och åker bil till Holland!

Nu ska jag göra mig iordning!
Puss på er!

Jag kan inte säga att jag saknar det just nu. Nej jag kan ärligt talat inte säga att jag saknar Forshaga just nu. Men jag saknar mitt hem. Det man återvänder till när man vill, där dörren alltid står öppen. Det gör den på Öland i trygga Mörbylånga men inte på samma sätt som i min egen lägenhet. Men det är bara lägenheten som jag saknar just nu. Det är tråkigt att det ska behöva vara så, men jag har kommit långt på bara tre veckor. Längre än jag någonsin trodde att jag skulle. Jag har sett saker som ger mig mardrömmar varje  natt. Jag har gråtit floder inför mina föräldrar utan att riktigt talat om vad det är. Men jag har kommit långt i min egna utveckling. Det stärker min egen självkänsla. Och jag hoppas att folk förstår att även om livet ibland känns jävligt surt och för jävligt. Så vill jag kunna klara mig upp på toppen igen utan att falla tillbaka. Och jag vill göra det så gott jag kan själv, jag vill vara stark. Även om jag inte alltid är det. Långt ifrån det många gånger!
Att kunna svamla, att kunna prata. Det har varit så viktigt. Att kunna beskriva precis hur allt är utan att den personen som lyssnar inte känner till något innan eller har någon förutfattad mening om det jag säger. Att veta att dom tre som man håller absolut närmast hjärtat givit en sån otrolig kärlek. Mina hundar, mitt allt. Jag kan inte beskriva hur mycket jag älskar dom. Det kommer alltid att vara vi fyra. Döden skiljer oss åt i detta livet, men dom kommer alltid finnas i mina tankar. <3

Just nu känns allt läskigt och otäckt bra. Snart ska jag åka iväg och göra något som jag längtat efter så mycket. Det är sex dagar tills jag ska röntgas. Jag är rädd och jag vet att jag inte behöver vara det. Men fan det måste gå. Kanske kan jag få reda på något mera, eller så förblir det en olöst gåta. Det vet jag inte nu. Och jag har inget svar innan jag åker till Holland. Det är sju dagar tills jag åker till fjollträsk för en natt. Ska bo hos underbara vänner, det kommer bli trevligt och skitkul! Vad skulle man vara utan dom bästa bästa sommarbarndomsvännerna? Skulle aldrig haft så jävla bra somrar utan dessa två killar! Det är åtta dagar tills jag åker till Holland och drömmen! Det kommer bli fantastiskt och helt underbart. Precis som mitt liv känns, en stund som denna. Även om det pendlar kraftigt varje dag. Men det är dom ljusa minutrarna jag njuter av. Jag vill ta vara på dom och göra så att dom finns kvar i hel mitt liv. Att allt ska dasa på rosor för alltid! <3

Jag vill kunna släppa allt det gamla och ta in det nya. Som en uppstart av ett nytt liv i min gamla kropp. Jag vill få det att fungera och det måste göra det, oavsett vilka jag får med mig på resan... Om jag måste göra det helt själv så ska jag. Det finns en inre styrka i mig som alltid funnits där och nu ska jag göra så att allt blir som förr. När man var liten och allt bara var bra. Så ska det bli nu, även om jag blir äldre. Och allt känns jävligt ibland, så ska jag försöka att vända det, samtidigt som man måste acceptera svaga punkter i tillvaron. Nu jävlar!

Det känns som om att tiden börjar gå lite fortare. Eller så kanske det bara är inbillning av mig.Men det hade ju inte varithelt fel om det skulle vara så.
Gårdagen vill jag bara glöma, en av dom värsta synerna i mitt liv. Och jag skulle kanske kunna gjort något. Men det gjorde jag inte, och kanske är det därför som det slutade som det gjorde. Tänker på dom anhöriga och alla nära och kära. Du kommer alltid att finnas med i mina tankar, och jag kommer förmodligen att göra anorlunda nästa gång. Om det blir, vilket jag absolut inte hoppas....

Var hos läkarn idag, och har ringt röntgen. Vissa saker är uteslutna, och jag kan släppa det ur mina tankar i alla fall för ett tag. Blir förmodligen ingen räntgen i Kalmar, utan i Oskarshamn för att det kan vara kortare väntetid där. Hoppas verkligen på det, även om jag inte lär få en tid innan jag åker till Holland tråkigt nog. Men ska ringa igen imorgon då dom av ett okänt skäl inte kollat på min remiss än. Svenska sjukvården i ett nötskal!!!
Mamma och jag var och köpte glasblommor som jag ska ha med mig till Holland idag, och var inne och lånade Stieg Larssons andra bok i Milleniumserien. Kommer bli perfekt att läsa på flyget ner! Måste ju ha något att göra i tre timmar. Lite flygskräck har jag också fått för första gången. Men krachen som var i Atlanten med planet som försvann, och ett plan som fick nödlanda i Göteborg tror jag att det var. Jag hoppas att jag inte kommer på ett sådant plan och att ingen kanske hittar mig. Usch fula tanke, men man kan aldrig låta bli att tänka så när man ska iväg helt själv. Inte när man varit så nära döden....

Onsdag idag. En vanlig onsdag. Sov rätt länge, precis som vanligt. Har ingen hund på obestämd tid. Farmor ville ha sällskap och lånade henne. Men träffade henne en liten stund idag, lilla pluppan! Var och tränade för första gången, var rätt okej. Men det känns i kroppen nu efteråt. Men jag ska ju inte prata om den och det. Det är ju fel när jag gör det och all skit är inte rolig. Men vad ska jag säga då? Tankarna snurrar runt och jag måste fokusera. Jag vill inte ljuga, och jag tycker inte att detta är någon nöjestripp. Och abolut inte bästa sommaren i världen! Jag gör inte detta för att jag tycker att det är roligt, detta är blend det värsta. Men jag r ett såntdär hopplöst fall och person som alla tröttnar på. Enbart för mig själv att inse detta!
Men om allt bara ska bli fel så fort man öppnar munnen eller gör något. Varför ska man då fortsätta anstränga sig eller bry sig om alla andra. Man inser att vissa inte talar om saker som dom är tillräckligt insatta i. Och det är inte alltid lämpligt att kläcka ur sig vissa saker. Även om somliga vet mycket är det långt ifrån allt, och alla ska inte veta allt. Det är inte bra om dom gör det. Man kan faktiskt leva ett liv utan att veta allt om alla man umgås med. Och att sedan lämna ut folk, på ett sådant sätt är ********. Men det är bara till att inse att jag inte trodde vissa saker om endel personer, och jag ska sluta. Nu föralltid, och jag lägger saker på framtiden där jag får se hur det blir. För varför skulle folk bry sig om det bara är jobbigt att umgås med mig? Nej, ni säger imot er själva. Alla är inte så bra som dom tror. Jag vet nog mer än dig, dig och dig om det jag håller på med. Jag har varit med om det i hela mitt liv. Jag får ångest jag vill inte.
Men ni kan ju hoppas att jag inte kommer tillbaka så slipper ni mig. För av det jag vet, är det som ni vill att det ska bli.
När ni endå kläcker ur er anklagelser, varför ger ni mig inte en smäll på käften så att det knäcker ännu mera?