http://liiastrand.blogg.se/Li Åstrand

Vad är egentligen en livsälskare? Är det en sådan som älskar livet i allmänt? En som älskar att se andra leva? Eller en som älskar sig själv för den, den är och tar hand om sig själv?
Helt ärligt, jag vet inte. Men jag skulle tro att en som älskar livet, inte gör det av en specifik anledning. Utan för att se allt runt omkring. Någon som uppskattar att se andras liv, förstå hur dessa har det och hur dom mår. Vill hjälpa dom som inte trivs, att börja göra det. Någon som tar livet lite som det kommer och har en av-och-på knapp. En såndär lite knapp i huvudet som gör att man kan skärma av vissa saker. Vad det än gäller så kan dom se det positiva i allt och glädja sig åt andras lycka. En person som kan ta hand om sig själv, och klara sig ensam. Utan att vara beroende av otroligt mycket folk som hela tiden ska cirkulera runt dem. Och sist men inte minst, någon som kan se något. Det behöver inte vara något stort. Men någon liten positiv sak ur allt negativt som kan hända runt omkring någon. Det är för mig någon som har kommit väldigt långt i sin egen utveckling.

Jag vet inte om jag kan kalla mig för en livsälskare. Helt ärligt, det kanske låter krasst. Men tyvärr så är inte sanningen alltid så rolig att höra. Men man måste få höra och se den för att kunna vända på saker och ting till det bättre! Jag älskar inte mitt liv fullt ut i detta nu. Det finns mycket som jag hade velat ändra på. Men även mycket som jag älskar, av en anledning. Just för att jag har lyckats med något, jag har uppfyllt många drömmar. Men jag känner även att jag är påväg mot att bli en riktig livsälskare. Någon som alltid ser något bra, och gillar läget för att det är som det är. Att h en såndär på-och-av knapp hade jag önskat i detta nu. Kan man inte med dagens teknik montera in en liten knapp som man kan använda när det behövs. När man känner att hjärnan behöver kopplas bort och man enbart vill fokusera och tänka på att ta det lugnt. Jag vet att jag har svårt med det, och det är ett problem. Att jag inte kan skärma av min omvärld för en liten kort stund. Men jag ska ta tag i det. Jag ska bygga upp den där knappen igen i mitt huvud. Den som får mig att stänga av allt ibland och bara tänka på mig själv och inget annat. En knapp som gör att jag kan ligga och koppla av i ett bad. Utan att tänka på skolan, personer runt omkring och saker som ska hända i framtiden. N'r jag nu själv har insett att jag behöver detta och vill börja ta det lugnt. Så vill man att sådant ska fungera. Ett bad som man vill ska hjälpa en själv att slappna av. Gör ingen som hälst nytta om man inte kan släppa tankarna på läxor och skolan. Eller vad som har hänt under dagen. Det går inte, det som skulle vara så avslappnande och skönt ger ingen effekt. Det tar död  på den känslan av att man ska ta det lugnt i en halvtimma och bara vara. Men det går frammåt, och åt rätt håll. Nu ska det bara fortsätta åt detta håller som det påbörjade. Och förhoppningsvis gäller det allt.